Bilresa till Bornholm

Vi (Kari + Ole Kristian och Sofia + Toivo) hade mjukstartat resans planering redan ett par år sedan. I år blev det verklighet. Ifjol gjorde vi gemensam resa till Bergen och i år skulle vi till Danmark och Bornholm. Tur att resorna blev i rätt ordning. Ifjol åkte vi båt längs Geirangerfjorden och tog den slingriga vägen upp till berget på 1500 meters höjd. I år hade det regnat så mycket att vägen och husen hade spolats ner till Geiranger vid havsfjorden.

Lördagen 1/8 samlades vi hos oss i Västerås. Kari (kvinnonamn i Norge) och Ole-Kristian hade åkt redan från Slåstad. En femtimmars resa.

Under söndagen avverkades resan till Ystad, 600km. Kia (vår bil) rullade snällt via Örebro och Motala till Vadstena. Där finns ett stort kloster område från gamla tider, men framför alt finns det toaletter, vilka är de viktigaste platserna på en lång bilresa.

En timme senare blev det stopp i Gränna för magpåfyllning. Från bordet kunde vi se båttrafiken mellan Gränna och Visingsö. Spegelblank vattenyta och solen värmde. Resan började bra.

Bilden: Vadstena klosterkyrka och toaletter i lilla huset till höger.

Bilen fortsatte med sin last vidare via Jönköping och Markaryd till Hässleholm. Där promenerade vi till torget för en fika. Det är söndag eftermiddag och staden är nästan tom. Jag såg bara sex personer på torget, fem på fika, fyra som kom från tåget och flickan i konditori.

Klockan halv sex nådde Kia den första övernattningsställe. Hotel Our House är äntligen flera gamla villor vilka har restaurerats till några lyxrum. Alla rum är hörnlägenheter med två balkonger. Första som vi gjorde var att sitta framför TV två timmar och följa den spännande Världsmästerskapen i orienteringen i Inverness i Scottland. Ikväll var det Sprint stafett som avgjordes. Två damer och två herrar i samma lag. Danmark vann. Genom att vi alla fyra är orienterare var det livliga diskussioner hur de tävlande skulle göra för att alla skulle vinna.

Klockan nio satt vi i restaurang Upp eller Ner och studerade meny. Det visade sig att stället hade mästarkocken och maten var excellent.

Bilden: Kari, Ole Kristian och Sofia mitt på torget i mitten av Ystad på väg till middag i huset på vänster sidan.

Måndagen började med hemlagad frukost i grannhusets terrass. Därefter gjorde vi stan som nästa generation säger. För oss blev det mest en promenad. En optiker lagade Ole Kristians glasögon, Kari postade ett korsord och konditoriflickan serverade fika. Solen värmde och sommarkläderna kom fram. Detta var Ystad i Sverige och vi hämtade Kia från hotellets parkering för vidare färd till färjan. Avståndet dit var knappt en kilometer och Kia stod där bland 400 andra den sista halvtimmen innan inkörning i katamaran.

Katamaran klarade den 70km långa sjövägen på 75 minuter. Passagerarbåten skulle ha tagit 2,5 timmar. Det är lätt att hålla hög fart då det inte finns några öar eller annat hinder på vägen. Största delen av tiden ser man bara vatten. Väl framme i Rönne, Bornholms huvudstad, var det bara ett par minuters körning till Rönne Hotel som ligger mitt i city centrum. Rummen var stora med en soffgrupp och sovdel.

På torget åt vi frukost i 26 graders värme klockan 15. I Danmark är frukost morgonmål och lunch heter frukost. Detta och lite till hann vi lära oss under de två dagar som vi vistades på Bornholm.

I dag var det individuell sprint distans som avgjordes i Inverness. Vi satt som klistrad framför TV och kunde njuta av den fina sportsändningen genom loppet. Här vann Maja Alm från Danmark en av sina tre guld under veckan.

Senare på kvällen satt vi i Taxas restaurang och åt den danska specialiteten Hakkeböf. Det är malet oxbiff. Ett böf vägde 200g och jag åt två.

Bilden: Rönne Hotel som fungerade utan synligt personal. Dörrkoden kom till telefon under båtresan dit. Själva hotellet hittade vi på taket som en separat byggnad.

Tisdag körde vi runt hela ön. Det blev många avstigningar. I Aakirkeby studerades dinosaurier och en kyrka från 1100 talet. Det sägs att två dinosaurietänder har hittats här och en stor byggnad med utställning har byggts utanför centrum.

Jag gjorde mina arkeologiska undersökningar och konstaterade att nedersta två meter möjligen är från 1100 talet.

Nästa stopp i Nexö. Kort sväng till hamnen och en bild på ankaren som stod som staty. Och in i bilen igen med nosen mot Svaneke. Där hittades ett av många fiskerökerier. Längs kusten norrut fanns det små fiskerökerier, mellanstora fiskerökerier och stora fiskerökerier. Vi åt varsin makrill med smörrebröd och lokal öl.

Bilden: Hakkeböf med tillbehör. I kastrullen finns Gorgonzola sås.

Runt hela ön och lite in i landet finns cykel stigar för turister. Bilvägarna är smala men cykel vägarna är smalare. De är dock enkelriktade och finns på båda sidor av vägen. Cyklisterna är små, stora och mellan. Några är för små, några har ömt där bak, några är trötta och några är glada.

Kia fortsatte förbi Gudhjem till Allinge. Detta hörn av ön är närmast Sverige och många hade lyckats segla över hit. Gästhamnen är skyddat inne i samhället och restauranger kantar stranden. Vi studerade några klädesplagg och fortsatte vår färd vidare mot mitten av ön där det finns ett skogsområde.

Mitt i ön uppe på Christianhöj fick vi en rejäl fika. Kungen Christian betraktades av många som en god kung och här upp i skogen finns nu en hög staty för hans ära.

Tillbaka till hotellet var det dags för Middle distans VM. Först tävlade damer och sedan herrar och vi satt hela sändningen med blicken mot rutan. Det gjordes båda små och stora fel av alla. Förmodligen var det dålig sikt och besvärlig underlag.

Bilden: Bornholm specialitet längs den östra kusten.

Före middag avverkades dagens sista vandring och det blev ca 10km totalt under dagen, säger mobilen. Den räknar varje steg, varje dag så långt batteriet räcker. Där ser man även kaloriförbrukningen och kan beställa maten efter den. Idag blev vi av så många kalorier att Buffalo restaurangen kändes rätt. Där var den största oxfilén 500g, men vi nöjde oss med lite enklare rätter. Förrätten omfattade bönor, oliver, nötter, russin och lite sallad fast det stod på meny att vegetarian is a bad hunter.

Onsdag hann vi inte göra så mycket mer än samla in våra kläder i väskor och bära till bilen. Några bilder mellan kyrkan och hamnen innan bilen rullade in i katamaran och resan till Sverige och Ystad började.

Från Ystad kördes i sträck till Karlshamn för en bensträckare. Lite föda och färden fortsatte till Kalmar. Ett par bilder på slottet och vidare över sundet på den 13km långa bron till Öland.

Bilden: Kari på rymmen. Hon och Ole Kristian bodde i långa huset, jag och Sofia bodde i korta huset.

På Öland bodde vi i Gamlabygårdens värdshus, som finns på sydöstra stranden. Det var ett yngre par som skötte alt. De lagade även tre rätters middag som var av den bästa sorten.

Även här blev det TV tittandet då stafett VM i orientering gick borta i Inverness, Scottland. Det var nu som Maja Alm fick sitt tredje guld.

På morgon efter frukost gick vi till havet som syntes 800m mot öst.

Bilden: vårt gavelfönster, Sofia till höger och Kia till vänster bevakar svalbon under husnocken.

Det hade blivit torsdag Kia började den långa vägen till Västerås. Jag hade planerat besök både syd- och norrspetsen av ön, men det skulle ta en dag till och för mycket nytt på kort tid tar på krafter. Vi stannade på östkusten för Alvaret och runstenen. Därefter ginades mot Borgholm och via Rälla till Ismanstorpsborgs ruiner. Det var mäktiga stenvallar och högar som hade används som skydd mot fiendens anfall under järnålder.

Nu var vi trötta och hungriga. Hjälpen hittades i Rälla, där fick vi våfflor med glass och grädde till kaffe.

När vi hade klarat Ölandsbron till fastlandet började resan åt rätt riktning. Jag körde ända till Söderköping utan stopp, men där åt vi lax på en uteservering vid kanalen. Själva kanalen är jättesmal. Ändå är det flitigt båttrafik där.

Sedan vidare mot nordväst. Förbi Norrköping, förbi Katrineholm, förbi Kungsör (nya trafikleder undviker alla samhällen). Söder om Kvicksund studerades vikingagravar. Här fanns flera vikingabyar mellan åren 0 och 1000. I Västerås finns den största graven men i Kvicksund finns 100 talet mindre högar.

Klockan hade passerat åtta på kvällen när vi anlände till Västerås. Jag satt grillen i gång och Sofia letade fram makkara. Sedan var det bara att koppla av och njuta av tillvaron.

Nu väntar vi redan på nästa träff. Först skall dock tomater, mangold, squash, morötter, paprika och chili ätas (de hade vuxit under tiden).

Hälsningar från Bornholm/Toivo